Framme!

Äntligen framme i New Fockin York. Här är klockan 22 just nu men för mig är hon 04. Med tanke på att Kulturfascisten varit uppe sen klockan halv sex imorse med en jävla förkylning och feber känner han sig inte helt snärtig. Boende situationen har löst sig tillfälligt i alla fall. Kulturfascisten har hookat en säng i ett litet rum med två fransmän och en fransyska som snackar skit om mig fast de inte tror jag hajar det. Dock verkar de vara neeerds så det gör inget. Har åtminståne lyckats bli homie med Puerto Ricanen i disken och ovän med en fet brud på den närmaste supermarken uppe vid Broadway. Kulturfascisten undrar dessutom om det inte var Tru-Life som stod och ciggade utanför butiken och kollade lite snett?

Annars var flygresan dryg som alla transatlantflygningar är i allmänhet. Trångt som satan och med en konstant rinnande näsa som äcklade mina säteskamrater. Dessutom satt det ett jävla kanadensiskt pulver framför mig som vägrade stänga av sin dator vid landning trots att personalen sa till honom upprepade gånger. PLUS att när drängjäveln tillslut stänger ner datorn så tar han upp sin jävla iPhone och börjar ringa eller smsa med den?! Men rättvisan vann tillslut för sen spydde både han och hans äckliga flickvän ner sig under inflygningen. Sjukt roligt.

Nu ska Kulturfascisten försöka vända saker till rätsida på något underligt sätt. Men lovar att återkomma med resten av resans eskapader så ofta som möjligt.

Kom ihåg! "Livet är inget för amatörer".