En ursäkt som är ursäktad.

Kära vänner. När jag spånar igenom de senaste dagarnas inlägg får jag en liten tår i ögonvrån. Det är dock inte glädjetårar som lite lätt rinner nedför Kulturfascistens rödrosiga kind. Nej det är tårar av skam. När jag läser tidigare inlägg ser jag mer stavfel än i Berra Berggrens rullskideåkning. Det kanske inte är så farligt tänker ni, men det är det. Kulturfascisten har genom livet byggt sin tillvaro på att hålla det svenska språket så intakt som bara möjligt. Då vi lever i en tid av brådska som även innefattar våra språk, såväl tal- som skriftspråk. Det är ordförkortningar i sms och MSN då vi inte verkar ha tid att fullfölja våra skrivna kommunikationer.

Men till Kulturfascistens försvar måste han ändå få påpeka att diverse anledningar såsom jet-lag och andra påverkningar kan ha bidragit till dessa missförhållanden. Speciellt om man faktiskt läser inläggens innehåll. Kulturfascisten lovar att bättra sig för att kunna behålla sin plats på den elitistiska pidestal han så majestätiskt placerat sig på.

Med detta sagt skall vi nu bege oss ut i den bistra verkligheten och bekräfta ett boende så vi kan skapa nya fantastiska berättelser om New York för eder tillfredställelse.

Kom ihåg! "Livet är inget för amatörer" och det är inte New York City heller.