RE-LAUNCH IN 2010 BITCHES!

Things are 'bout to get hectic up in this!

Lite torrlagt.

Som ni kanske märker är det lite tomt med nytillkomna inlägg på den här skiten. Det beror på att saker ligger lite på is ett tag. men misströsta ej, det kommer.

Prioritera skiten då!

Centerpartiets ordförande Per Ankersjö var den som gick ut och stoltserade med att han minsann tänkte rösta nej till förslaget om att avsätta pengar till Highvalleyprojektet i Stockholm då han inte ansåg "skateboard vara kärnverksamhet".
Enligt en kortfattad intervju i gårdagens City har han tydligen dock storslagna planer på hur pengar skall användas. Ankersjö tycker alltså att en satsning på en av Sveriges största ungdomsverksamheter inte är av större vikt? Istället anser han att det är helt ok att avsätta kommunens anslag till att bekosta "Hundrastvakter" i innerstan. Visst, jag är inget huge fan av hundskit på gatorna heller, men att välja att lägga pengar på människor som ska gå runt och hytta med fingret åt hundägare på heltid så att Östermalmsborna inte ska behöva se sig för, samtidigt som man sätter sig emot anslag till ett enkostnadsförslag till ungdomssatsningar för hela Stockholm (och nationellt för den delen) visar fortfarande hur snedvriden syn Alliansen fortfarande har på samhället. Alliansen har gått ut med att de kan tänka sig att avsätta en större summa pengar för att bekosta Victorias bröllop men skär ned på vård och barnomsorg. Hur ni än vill få mig att tro att det är "bra publicitet" för Sverige att visa upp vår nästa monark som ett stycke kött men i helvete heller att vi säljer mer JAS-plan till omvärlden för att Victoria helt plötsligt ska få ligga till utan att leva i synd?

Nej Per Ankersjö, det är dags att öppna ögonen för verkligheten nu. Om du gör det så kanske du till och med hinner se hundskiten på gatan och faktiskt rent av kan gå runt den istället för att gå runt systemet och blåsa Sveriges skateboardåkare på vad de rättfärdigt har väntat på i många år nu.

Tidigare inlägg om Per Ankersjö.

Fast grepp om verkligheten?

Ibland fastnar man för saker som man inte kanske borde fastna för. Då menar jag inte saker som droger, konstigt sex eller andra dåliga ovanor. Nej jag menar saker som man inte riktigt kan acceptera i en viss situation. En ynka detalj som får saker att bli lite för mycket helt enkelt. Här har vi en sak som etsat sig fast i det virrvarr av nervtrådar, vätska och klumpar jag kallar min hjärna. Den bild jag visar här nere är från ett avsnitt av den pre pokemon kanske största flugan och marknadsföringskomplott som någonsin existerat, nämligen My Little Pony.

Fråga er inte hur jag nu snubblat över ett avsnitt av det här från första början för det är inte relevant och kommer ta för lång tid att förklara.

I en fantasivärld är allt möjligt. Det har vi lärt oss av fantastiska berättelser som Den oändliga historien, Narnia och Bröderna Lejonhjärta etc etc. Fantasin är den tillflyktsort vi tyr oss till när verkligheten blir för outhärdlig och vilken underbar plats den är. Men, även fantasin har ju sina gränser. Ett visst mått av realitet måste ju ändå tillfogas för att fantasin inte skall bara bli ett enda stort tomrum utan några som helst barriärer. Det är här nämnda avsnitt ur serien My Little Pony kommer i fokus.

Jag har inga problem med att pastellfärgade små minihingstar kan tala. Att de flyger? Varför inte? Till och med att de skjuter regnbågar ur aschlet är ok med mig.

Men kom för fan INTE här och säg att det är möjligt ens i fantasin för ett djur med hovar(!) att greppa en vattenkanna??!



Någonstans måste ju gränsen dras för bövfelen? Vi kan inte låta saker skena iväg i blindo utan att ifrågasätta det faktiskt möjliga ens i fantasin.
Jag tycker det är viktigt att vi lär våra barn att de mer än gärna får ge sig hän ut i den underbara världen av fantasi, bara det har ett fast grepp om verkligheten när de besöker den.

Om du vill bevittna detta tecknade LSD-spektakel med egna kritiska ögon så kan du göra det här. Notera gärna då Sex & The City kopplingen med ett härligt tjej-gäng i konstiga kläder som springer på rullband samtidigt som de blandar frozen margaritas och pratar trassliga relationer. Dikten imiterar livet eller åtminstone HBO.

Nu ska jag sova för första gången på mycket länge.

Kom ihåg! Livet är inget för amatörer och det är inte gelefärgade små grishingstar heller.

Listor!

Idag är jag bakfull och vill gnälla så vi har kommit fram till att listor är ett utmärkt sätt att gnälla utan att verka bitter. Den första listan kommer här:

Världens 5 värsta skateboardåkare:

1. Jereme Rogers
2. Greg Lutzka
3. Paul Rodriguez
4. Brian Wenning
5. Hela gamla Status-teamet

IN YO FACE!

Ny gnällspiklista imorgon.

Millencolin Open 2009

Jo då var det alltså dags at....

Äh fan jag orkar inte. Läs här istället.
Martin minns säkert mer än mig i alla fall.

Makin paper (on the web)! Part 3

4.e Kulturfascisten i ordningen som läggs upp på Transitions hemsida.

Denna gång är det från senaste numret så om du inte vill läsa annat än just dessa bitterljuva rader kan du spara 55 kronor på kuppen.

Klicka här för Kulturfascisten & åldern

Makin paper (on the web)! Part 2

Som "Anonym" sade som kommentar till tidigare inlägg så är det tydligen fråga om en delikat följetong med Kulturfascisten på Transitions hemsida. De bara radas upp en efter en till allmänhetens njutning eller förskräckelse, vilket det än må vara så är det ju trevligt med publicitet. Nu har de goda herrarna på redaktionen slängt upp "Kulturfascisten & sexualiteten". En samhällskritisk sociokulturell skildring om könen och hur dess inverkan och påverkan kan forma oss till dem vi är idag, de problem vi får eller huruvida vi ens kan lära oss att existera sida vid sida.

Håll till godo medborgare och kom ihåg! Livet är inget för amatörer och det är inte fruntimmer heller.

Makin paper (on the web)!

Transition har haft den goda smaken att börja publicera Kulturfascistens tidiga alster från tidningen på deras hemsida. Antingen uppskattas äntligen dennes rabblande om få och fä eller så har de bara en riktig torrperiod på webbpublikationer helt enkelt. Huruvida fallet än må vara så finns i alla fall 2 kåserier uppe. Den ena är Kulturfascistens första inhopp i pappersformatet. Efter att ha sålt bloggen till denna mediamagnat för en starköl på Berns (Kulturfascisten har alltid haft karaktär) erbjöds alltså Kulturfascisten till mångens förvåning en egen sida i annars en ganska kvalitetskrävande publikation. Om de bara hade vetat vad de gav sig in på. Den andra är ett rafflande äventyr från New York City's hårda tillvaro på en bakgata i Brooklyn.

Kulturfascistens debut i pappersformat

Kulturfascisten & kulturkrocken - A Bronx (Brooklyn) Tale

För mer exklusiv Kulturfascisten i tidningsform, gå till din lokala kiosk och inhandla senaste utgåvan där du kan läsa om "Kulturfascisten och åldern".

Håll till godo medborgare.

Till helgen beger sig Kulturfascisten till syndens näste, mer bekant som Örebro och Millencolin Open. Så om du skall dit, tänk då på beteendet då ALLT smarrigt och osmarrigt du gör under helgen kan och kommer hamna här på sidan. Vi lovar fullständig rapportering.

Tills dess, kom ihåg att livet är inget för amatörer och det är inte Örebronx heller.

Tillbaka på banan men av vagnen.

Nu var det länge sedan vi hade några uppdateringar här. De få lediga stunder som Kulturfascisten har haft har tillbringats med att dämpa vinterångesten med berusning. Plus har det 2:a mobila bredbandet i rad börjat krångla.

Då inget av riktigt värde egentligen har hänt så slentrianbloggar vi ett sköjigt youtube-klipp här i sann lättja. Var på Berns och lyssnade på RJD2 igår och hade en riktigt trevlig kväll. Den slutade runt 5-snåret med en utskällning av en nattbusschaufför som inte ville ha en Kulturfascist sovandes på ändhållplatsen ute i obygden. Efter hot om utslängning lyckades vi ändå hitta tillbaka till varandra med lite mutor i form av snus och musikprat.
Men innan kvällen började besöktes min gamle kamrat Hands för lite värmning och uppspelning av ny musik som knåpats ihop av den flitige beatmakaren. Men det var faktiskt inte smakproven på nya ofärdiga låtar som fångade det största intresset. Det var ett fantastiskt klipp med Bert & Ernie från Sesame Street och deras cover på MOP's banger "Ante up" som kanske är lastgammal men sjukt kul så vi ville dela med oss av den.



Perfekt för fredagskvällen.

Premiär för Scrum tilly lush.

Phil från Irland kommer tillbaka äntligen. Phil är nu klar med sin film The scrum tilly lush. I filmen kan vi bland andra se Love strutta runt. Filmen är helt filmad i super-8 och premiären av detta verk går av stapeln nu på fredag på WESC-butiken på Kungsgatan klockan 19.00.

Här kan ni kolla in 2 teasers för filmen.

Teaser #1



Teaser #2

Manifestgalan

Vi har tidigare här på Kulturfascisten flaggat för duon Sci-Fi & Hands. Vi har bjuckat på mixtapes, remixskivor och exklusiva spår. Nu är det dags att pynta tillbaka lite till gatan. Dessa herrar är nu nominerade till myspace.com's manifestationspris för bästa osignade akt. Så Kulturfascisten ber eder härmed att gå in på myspace.com (registrera er om ni inte har konto) och rösta på Sci-Fi & Hands. Bring the biggedyboom-bap back.

http://www.myspace.com/manifestgalan


RÖSTA!

Left side not the right side.

Kulturfascisten gjorde ett försök att trotsa en 2-månaders (and still going strong) öroninflammation med tillhörande förkylning (eller syfillis eller gud vet vad?).
Frysen och förmiddagsskate var målet. Dock ville ödet annat och numer likt efter en stroke är den vänstra sidan av hela min kropp i ett fysiskt paralyserat tillstånd. Jävligt onödigt att landa på något som slår ut alla nerver.

Mika myste som vanligt dock. Jävla ungdomar... (Lägg även märke till Bemos oerhört paranta hållning i bakgrunden. Vissa har det, andra inte)

I love it when they call me Big Popa! Brooklyn go hard!

2009, ny tid ny strid som Blues en gång sade. 2008 är bakom oss och det är dags att blicka framåt. Om man nu har något att se fram emot det vill säga. Så här i vintermörkret blir ledan och hopplösheten lätt en smula övertygande. Något Kulturfascisten ser fram emot med både längtan och viss skepsis är Notorious.



Filmen om Biggie som har premiär den 16.e i staterna (Sverige vet jag faktiskt inte). Filmen kommer naturligtvis inte sprida något nytt ljus över vare sig Christopher Wallace's liv eller död man redan inte visste men det skall ändå bli lite intressant att se huruvida George Tillman Jr's skildring av östkustens finest kommer te sig. Tillman som tidigare regisserat bl.a Soul food, Men of honor och producerat Barbershop-filmerna. Kulturfascisten väntar sig absolut inget mästerverk utan hoppas snarare mer på 2 timmars underhållning och att de inte lyckas bringa skam till en legend. Som vanligt när det gäller sådana här filmer brukar snarare soundtracket fylla en själsligt än själva filmen. Än så länge ser det lovande ut med Jigga's dänga Brooklyn go hard tillsammans med Santogold (som antagligen efter 2008 kommer bli hetshype över). Producerat inte överraskande av Kanye men mer överraskande är att det är en av hans starkaste produktioner på mycket länge. Kaboom!
Jamal Woolard som spelar Biggie har i alla fall hyddan för att backa upp karaktären, hoppas att resten kommer med på köpet.
"Does he have sex-appeal like LL?"


Här kan ni se trailern till Notorious:




Brooklyn go hard: