Smaken är som baken - Syndromet U.D.A

Häromdagen avnjöt Kulturfascisten ett gemytligt livsporträtt av skådespelaren Ernst-Hugo Järegård. Denne svenske klenod. En fantastisk skådespelare och oerhört intressant person. Dennes storhet och glans till trots kunde Kulturfascisten inte sluta tänka på en sak under hela programmet; nämligen dålig andedräkt. Nu framgick det ju av programmet att Järegård själv var en fåfäng och oerhört väl-groomad man med höga krav på såväl hygien som klädstil (och klä sig det kunde han!) men ändå etsade sig tanken fast i sinnet och vägrade lossna. Då ställer vi oss frågan, kan man på en människas utseende ana dålig andedräkt? Kan alltså en person se ut som om han eller hon lider av detta problem? Jag anser det. Jag vill på något sätt inte förnärma Ernst Hugos minne då jag själv hyser den största respekt för hans karriär, men fakta kvarstår. Karln ser ut att ha dålig andedräkt. Är detta den slutgiltiga spiken i vår ytliga och utseendefixerade tillvaros kista och är det då jag som slår i den? Så må vara men jag står vid min åsikt.

Dock får detta inte misstolkas som att endast äldre människor kan lida av syndromet Utseendemässigt Dålig Andedräkt eller U.D.A som vi numer kallar det. Nej absolut inte. Beviset på detta är skådespelaren Matthew Fox, känd från serier som Party of five och Lost.



Dock upptäcker vi ett intressant mönster i och med inkluderingen av den annars så hunkiga Fox. Nämligen tung andning! Kan detta vara svaret på varför vissa personer kan tänkas lida av U.D.A? Det är min teori. Tung andning medför en närvaro av andedräkt som betraktaren relaterar till och sen bildas en uppfattning om dofter från fiktiva munhålor rent psykiskt. Svaret är enkelt, tung andning. Sluta andas tungt på televisionen och vi är kvitt problemet. Kanske skådespeleriet får sig en törn och måste hållas tillbaka men det är för erat eget bästa.

Kom ihåg! Livet är inget för amatörer och det är inte skådespeleri heller.